Vad som skiljer "Sagan om Isfolket" från mången annan "kiosklitteratur" (som den dessvärre av många kallas) är de ockulta inslagen. Hon besitter själv ockulta förmågor, något hon fick bekräftat efter ett flertal besök på på psykriatiska kliniker, då en läkare helt enkelt förklarade för henne att hon "bara" var synsk. Samma år hon fick detta bekräftat gifte hon sig med sin Asbjörn och de har nu varit lyckligt gifta i över 50 år. De har tillsammans tre barn och sju barnbarn.

Böckerna uppkom när Margit fått syn på en bild på en kyrkomålning i en tidning. Målningen ledde till en mängd impulser och inom loppet av en kvart hade hon de tre första böckerna klara i huvudet. Hon säger att det var som om någon ville ha sin historia berättad, vem vet hon dock inte. En annan underlig sak med böckerna är att hon lyckats beskriva platser och samhällen hon aldrig varit i. Bl.a. har hon fått höra att hon beskrivit en bygd i Dovre perfekt. Då det i böckerna utspelar sig ganska hemska händelser där, var hon tvungen att ombeskriva bygden för att inte invånarna i den skulle känna sig illa till mods.
Även de danska Mossmännen och Tidens herrar var något som Margit trodde att hennes fantasi hittat på. Senare har hon fått reda på att de figurerar i gamla sägner.

Margit är fortfarande mycket produktiv och gläder sin läsarkrets med nya alster. Nya läsare tillkommer ständigt och nya generationer kommer att fascineras av hennes underbara blandning av kärlek, släktkrönika, historia och ockulta inslag.